Att resa...
Kategori: Allmänt
Då jag gick till sängs igår, visste jag inte vad som väntade under natten, nämligen att en "superstorm" med orkanbyar, spöregn och fladdrande gardiner skulle komma in ifrån Irland. Detta gjorde så att jag inte sov mer än ca 2 timmar vilket jag tog igen genom att försöka sova till 09.00.
Efter en frukost bestående av the, juice samt två skivor rostat bröd var jag redo att ge mig iväg på dagens resa, en resa som skulle ta mej ca 53 miles (ca 86 km) till Barrow in Furness.

Seascale, en liten by vid havet på väg till Barrow in Furness
Min första anhalt på denna resa blev Seascale. På ovanstående skylt står det bla. "beware of the quicksand", vilket gjorde att jag inte vågade ta ett enda steg på strandens sandbädd, Det var f.ö ebb när jag stannade och det är rätt fantastiskt att månen kan påverka jordens hav till detta fenomen. Ebb och flod är rätt så stor här i Cumbria så det ser ganska roligt ut när en båt guppar runt i vågorna för att på morgonen ligga på sandbotten.

Sellafields torn i horisonten sett från Seascale.
När man åker från Seascale så passerar man först Sellafield och sedan Drigg, vilken är ett markförvar för radioaktivt material här i Cumbria. Drigg är den närmaste byn så förvaret heter LLWR, och är en av de viktigaste kunderna för vår verksamhet här i UK. LLWR togs i drift 1959 så det har några år på nacken.

Haverigg, ännu en liten by på min färd
Vidare mot mitt mål så vek jag av kustvägen mot Haverigg, ännu en liten by vid kanten av Irlänska sjön, som havet utanför kusten heter. Jag parkerade bilen, gick en promenad på stranden, trots att kvicksandsvarningen också fanns på denna skylt. När jag kom tillbaka till bilen öppnade jag dörren, satt mig i bilen och........... ratten var borta :-) Njaaa.... inte direkt borta men jag hade, min vana från Sverige trogen, satt mej på rätt sida, vilken är fel sida här i UK. Då det var rätt mycket människor på parkeringen så var jag tvungen att simulera att jag försökte fixa något under bilens instrumentpanel. Några tittade lite underligt på mig men jag tror min bluff gick hem :-)

Den manuella rälsövergången på väg ner mot Haverigg's strand
En sak som slog mej när jag kom till Haverigg var att rälsövergångens "bommar" inte var bommar utan två stycken enorma grindar, vilka öppnades och stängdes manuellt av en "grindskötare". Man kan ju undra hur denne mans utvecklingssamtal låter.
- Vad är målen för nästa år, säger grindskötaren
- Ja, säger hans chef, ett mål är att öppna grindarna och ett annat är att stänga grindarna
- Vad kan jag förbättra för att få en högre lön, säger grindskötaren
- Hmmmm, säger chefen, du kan ju le samtidigt som du öppnar/stänger
Roligt eller hur :-) Undra vilka förbättringar grindskötaren kan göra år 2.
Nåja, min färd gick vidare. Ni ska veta att kustvägen, som inte går efter kusten hela tiden ändrar karaktär efter som. Jag undrade efter min förra resa till "the lake district" varför jag hade träningsvärk i magen men nu råder det inga tvivel varför detta uppstår. Man sitter nämligen och "burkar" dvs. man lutar med i kurvorna. Om detta är ett fenomen av allt mc åkande eller inte förtäljer inte historien.

Rödljus på en av de smala broarna
Som ni kan se på bilden ovan så är tex. en del av broarna man passerar så smala att det krävs rödljus för att förhindra olyckor. Vägen varierar från tvåfilig i vardera riktningen till "kostig", omöjlig för två bilar att mötas på. Dessutom har man de förbannade stenmurarna på vänster sida ständigt närvarande. Efter många års körande på rätt sida i Sverige så har jag svårt att veta var sjutton Vauxhallens vänstra sida är.
You drive on the left side, we drive on the right side, förstår ni...

"kostig till väg" mainroad till Barrow in Furness
Slutligen, efter mycket om och men, kom jag fram till mitt mål. Jag behövde inte ens dra igång telefonens GPS vilket gjorde mig på väldigt gott humör. Dock så var det med stor tveksamhet jag åkte vidare vid vissa tillfällen eftersom nästa steg i vägstandard var grusväg.

Till höger på bilden ligger BAE Systems enorma anläggning
Barrow in Furness domineras av BAE Systems. BAE Systems är beläget centralt i staden, utefter havet i enorma produktionsanläggningar. Man producerar "allt" ifrån atomubåtar till amunition. Företaget har del i byggnationen av hangarfartyg, stridsflygplan och rymdapplikationer. Jag skulle kunna rabbla nyckeltal eftersom jag kollat upp detta men jag ska inte trötta ut er med det.
Väl framme i Barrow in Furness så hittade jag följande rätt omgående.

Currys, en av mina favoritaffärer
Currys är vad Elgiganten eller Mediamart är i Sverige. Jag var där för att titta på spisar, underligt eller hur :-)
Men tänk er då en en meter bred spis med tre eller fyra ugnar, gasplattor och induktionsplattor och dessutom i varierande färger. Sen kan man ju dividera om man verkligen kommer att laga potatisgratäng, kyckling och sockerkaka samtidigt!

Kärlek i spisform "endast 999 £" dvs. 11 488 kr

Modell med häll och tre ugnar, "i love it" :-)
När jag hade fått nog av att titta och drömma om mitt framtida kök så styrde jag min Vauxhall åter mot Whitehaven. Molnen på himmlen började se hotfulla ut och jag ville inte, som under min förra resa, köra i kolsvart mörker. Således körde jag på så gott det gick, försökte tänka på att inte "burka" med i de dramatiska kurvorna. Ibland så kommer det ned eller uppförsbackar med 18 graders lutning. 18 graders lutning kanske inte låter så farligt men kom då ihåg att man ska nedför en backe, 18 graders lutning inkl. zig zag kurvor, stenmurar och varningsskyltar som säger "se upp för fordon mitt i vägen" ?, följt av en "varning för ko mellan april och Oktober.

Vägen "hem" till Whitehaven
Välbehållen hemma så parkared jag bilen, gick in och tog en kopp kaffe, laddade telefonen under 15 minuter och gick sedan mot Morrisons för inköp av kvällsmat. Väl på affären köpte jag följande.
- 1 st Sirlon steak, 280 g
- 3 st paket med kalkon, skinka, kyckling pållägg
- 250 g riktigt Irlänskt smör
- En megapåse chips med 18 minipåsar i
- Ett knippe sparrisar
- 4 pints av Carlsberg lager
- en flaska Sydafrikanskt vin
- en burk dipp till ovanstående chips
- 2 liter Coca Cola
- 6 ägg (ska göra egen bearnaisesås ikväll)
- 1 liter apelsinjuice gjord på extrakt antar jag
För ovanstående betalade jag 20.11 £ vilket kan översättas med 227 kr. Me like...
Mörkret har sänkt sig över Whitehaven, west Cumbria. Min dag har varit bra, jag har varit i Barrow in Furness, jag har kommit helskinnad hem och kvällen kommer att vigas åt film eller sport eftersom vi här i huset har varenda kanal som Sky Tv erbjuder. Troligtvis så slutar kvällen med att jag stänger av filmen och går och lägger mej efter att jag har ätit Sirlon steak, sparris och efterföljande kaffe.
Ännu en dag i livet har passerat, för ovanlighetens skull så har vädret varit på min sida, vilket jag tror är själva grejen med UK, speciellt regionen där jag bor. Här kan vara underbart, ljuvligt, man har närhet till havet osv. MEN.....
Det är ofta dimma, regn, blåst som kan göra en Svensk orolig, och det kan vara allmänt otrevligt. Kanske har detta att göra med årstiden, kanske inte. Jag påminns varje vecka om det som man som liten, överlägset hörde flest antal gånger på tv'n.
- Lågtryck över Brittiska öarna
Allt gott
Ps: Whitney Huston's namn uttalas INTE som staden Huston dvs. det uttalas inte HJUSTON utan HUSTON, dvs Whitney Huston...... Ds: